nille92

Är mentalt nere just nu.
Har väl egentligen inget särskillt emot min klass, men just nu så suger det verkligen!
Kanske är som alla säger, att det kommer bli bättre. Men vet inte det jag.
Jag var den enda som kom helt utan kompisar till min nya klass, alla andra hade i alla fall någon att prata med. Jag har ingen. Hade jag velat bli kompis med några så hade jag blivit det, men vill inte!
Inte blir det bättre av att man går utomhus i några jäkla baracker. Där finns inga inomhuskorridorer där man kan se sina andra, riktiga kompisar. Nu står man istället där ute ensam och väntar.
Visst, har väl pratat med många av dem och skrattat och så, men det är bara tillgjort.
Kanske gnäller lite väl mycket, men det är verkligen sämsta tänkbara situation.
Går ofta över till Sundsta och ni ska veta att det betyder mer än någonsin att kunna prata och umgås där med alla man känner.
Aldrig varit med om något sånt här förut. Orkar det inte. Börjar tappa motivationen... :(

Kanske överdriver lite grann på några punkter, men så det känns just nu. Men jag överlever, har ju som sagt bara gått två dagar! Det kommer bli bättre, skrev bara ner mina mest negativa tankar för tillfället däruppe.
Å så bjöd nya läraren Anders på godis till frukost! :D
Ha det bra alla   :)