Försäljare!
Visst kan försäljare vara jävligt jobbiga. Telefonförsäljare är störande som fan, så även gatuförsäljare!
En gång i somras stack dock ut. Det var på "matvaruhuset" PRIX i Hudiksvall. (Numera Coop Extra.)
Minns inte vad företaget hette men jag tror det var Nordisk Telefoni någonting. De hade i alla fall ställt upp ett stånd (ja typ marknadsstånd, inte något annat!) i ingången. Där hade två personer fått det otacksamma jobbet att vara marknadsförare/försäljare. En blond kille, och en tjej som var brunette.
Såg att det var två försäljare i ingången från parkeringen och tänkte bara; Helvete!!!
Började gå mot entrén med tunga steg och vände blicken lite lätt bort och gick sedan snabbt förbi dörren. Men då...
-Heeej!
Den rösten var "inte något" sexig! Jag tittar lite till höger. Jag är fångad.
Flickan/kvinnan som står där är "inte något" snygg. Försäljaren alltså. Hon var väl i 20-års åldern kanske.
*Medellång
*Härligt "hälsingskt" solbrun
*Håret lika rakt och mörkt chokladbrunt, sådär som bara Hollywoodstjärnor har
*Jeansshorts lika tighta och små som hotpants
*Tight åtsittande top, med den djupaste urringningen norr om Bollnäs
*Ögon som en gudinna...
-Hej, blir mitt korta svar.
-Duu, har du provat på det här någon gång?? Hon tar fram en lapp med en massa konstiga grejer på, mobiler och datorer och så en massa priser. Med andra handen smeker hon sig själv minst sagt odiskret över sin bakdel.
-Eeeeeeeh eeeeh, neee eeeh neeeej det troeeeehhr jaaag iiinteee, svarade jag som om jag nästan varit helt stum.
Men jag svarade som jag alltid gör till försäljare; NEJ TACK! Jag började gå långsammt framåt.
Då plötsligt känner jag en hand på axeln. Tittar åt sidan. Där står hon igen. Hon ställer sig nästan gränsle framför mig.
-Är du säker? frågar hon med sin minst sagt vackra dialekt.
Hon tittar mig djupt i ögonen, så djupt att jag nästan glömmer bort vad vi pratade om. Blir nästan stum när jag tittar på henne igen men får fram:
-Eeeh neej, eeehhh eller jo.
Då släpper hon min axel och låter mig gå. Fast jag hade nog helst stått kvar där ett tag till men...
Fasen, det var den första gången jag verkligen tyckt det var riktigt trevligt med en försäljare. Hoppas hon är där nästa år också. Då skall jag låtsas vara mer intresserad av hennes produkter! :D
(Okej, överdramatiserade lite, men hon var JÄVLIGT snygg!)
En gång i somras stack dock ut. Det var på "matvaruhuset" PRIX i Hudiksvall. (Numera Coop Extra.)
Minns inte vad företaget hette men jag tror det var Nordisk Telefoni någonting. De hade i alla fall ställt upp ett stånd (ja typ marknadsstånd, inte något annat!) i ingången. Där hade två personer fått det otacksamma jobbet att vara marknadsförare/försäljare. En blond kille, och en tjej som var brunette.
Såg att det var två försäljare i ingången från parkeringen och tänkte bara; Helvete!!!
Började gå mot entrén med tunga steg och vände blicken lite lätt bort och gick sedan snabbt förbi dörren. Men då...
-Heeej!
Den rösten var "inte något" sexig! Jag tittar lite till höger. Jag är fångad.
Flickan/kvinnan som står där är "inte något" snygg. Försäljaren alltså. Hon var väl i 20-års åldern kanske.
*Medellång
*Härligt "hälsingskt" solbrun
*Håret lika rakt och mörkt chokladbrunt, sådär som bara Hollywoodstjärnor har
*Jeansshorts lika tighta och små som hotpants
*Tight åtsittande top, med den djupaste urringningen norr om Bollnäs
*Ögon som en gudinna...
-Hej, blir mitt korta svar.
-Duu, har du provat på det här någon gång?? Hon tar fram en lapp med en massa konstiga grejer på, mobiler och datorer och så en massa priser. Med andra handen smeker hon sig själv minst sagt odiskret över sin bakdel.
-Eeeeeeeh eeeeh, neee eeeh neeeej det troeeeehhr jaaag iiinteee, svarade jag som om jag nästan varit helt stum.
Men jag svarade som jag alltid gör till försäljare; NEJ TACK! Jag började gå långsammt framåt.
Då plötsligt känner jag en hand på axeln. Tittar åt sidan. Där står hon igen. Hon ställer sig nästan gränsle framför mig.
-Är du säker? frågar hon med sin minst sagt vackra dialekt.
Hon tittar mig djupt i ögonen, så djupt att jag nästan glömmer bort vad vi pratade om. Blir nästan stum när jag tittar på henne igen men får fram:
-Eeeh neej, eeehhh eller jo.
Då släpper hon min axel och låter mig gå. Fast jag hade nog helst stått kvar där ett tag till men...
Fasen, det var den första gången jag verkligen tyckt det var riktigt trevligt med en försäljare. Hoppas hon är där nästa år också. Då skall jag låtsas vara mer intresserad av hennes produkter! :D
(Okej, överdramatiserade lite, men hon var JÄVLIGT snygg!)
Kommentarer
Trackback
